Vid en hjärtinfarkt har det blivit ett stopp (bristning i kärlväggen med efterföljande proppbildning) i något av hjärtats kranskärl, alltså de små blodkärl som förser själva hjärtmuskeln med blod. Blodcirkulationen, och därmed syretillförseln, till en del av hjärtat blir påverkad vilket slutligen leder till vävnadsdöd/ärrbildning. Hjärtats pumpförmåga blir fortsättningsvis normalt försämrad pga detta.

Om den drabbade nu sätter sig ner och vilar, minskar snart hjärtats arbete och blodflödet är återigen tillräckligt. Om den drabbade dessutom kan behandla sig med nitroglycerin (spray under tungan eller tablett under läppen) avlastas hjärtat ytterligare.

Lungemboli: En mindre vanlig orsak till bröstsmärtor är lungemboli. Då har en blodpropp från någon annanstans i kroppen (ofta en vadmuskel) fastnat i lungornas blodkärl. Beroende på hur stor del av lungan som påverkas är tillståndet olika allvarligt. Lungemboli i ett stort blodkärl kan leda till döden. Bröstsmärtor kombinerat med svåra andningsbesvär är de vanliga symtomen. Vanligare hos kvinnor som använder p-piller, samt ses ibland efter långflygningar.

Aortadissektion
Den stora kroppspulsådern löper genom hela bröstkorgen, från hjärtat och ner genom magen. Om det uppstår en bristning i kärlväggen (aortadissektion) eller utvidgning (anerysm) kan detta leda till smärtor i bröstet eller buken. Detta tillstånd kan vara livshotande, och kräver ofta ett snabbt kirurgiskt ingrepp.

Muskelsmärtor: Smärtor i muskulaturen kring bröstkorgen, mellan revbenen, kan ge diffusa smärtor i bröstet, ofta av stickande eller huggande karaktär. Tillståndet är ofarligt.

Besvär från matstrupen: Ibland kan bröstsmärtor uppstå pga att magsyra irriterar matstrupen, ”sura uppstötningar”.

Psykiska orsaker: Ångest och oro kan ibland ge symtom som delvis efterliknar hjärtrelaterade problem.

Åtgärder: Den drabbade ska först och främst vara i vila. Gärna halvsittande (tevefåtölj) då detta läge bäst avlastar hjärtat. Om personen har kärlkrampsbesvär sedan tidigare, och han tycker det känns som det brukar göra vid dessa tillfällen, kan han vila och eventuellt ta sin medicin (nitroglycerin).

Om smärtorna inte försvinner inom 15 minuter ska ambulans larmas. I övriga fall finns det ingen anledning att vänta, utan det är ett tidigt larm som gäller. Lämna inte den drabbade, och se till att han befinner sig i viloläge tills ambulansen kommer till honom. Han ska inte gå ut och möta ambulansen, då detta kan förvärra tillståndet om han drabbats av hjärtinfarkt.

Är symtomen för hjärtinfarkt är samma för män och kvinnor?
Inte alltid. Kvinnor, framför allt äldre, har många gånger betydligt otydligare symtom. Kanske bara yrsel. Eller bara ont i axel. Eller bara säger att hon ”inte mår bra”.

Om patienten snabbt kommer till sjukhus kan man ofta få bort blodproppen med en sk akut ballongsprängning, PCI. Därför är det viktigt att man larmar snabbt när dessa symtom uppstår. I vissa fall väljer man istället att ge ett propplösande läkemedel. Denna behandling utförs inte i ambulansen, eftersom det först krävs en speciell röntgenundersökning av hjärnan.

Stroke kan också bero på en blödning någonstans i hjärnan. Då kan man inte ge propplösande läkemedel, eftersom detta istället skulle riskera att förvärra skadan.

I väntan på ambulans gäller det att tillförsäkra sig att de vitala funktionerna fungerar tillfredsställande (fri luftväg och normal andning).

Stroke är ett vanligt akut tillstånd hos äldre, som i vissa fall t.o.m kan leda till döden.

Ibland kan stroke-symtom uppstå, för att efter en liten stund försvinna igen. Orsaken är då oftast ett tillfälligt blodflödeshinder i hjärnan, ett tillstånd som kallas TIA. Detta kan vara ett varningstecken på att personen löper risk att senare drabbas av en äkta stroke. Alla sådana här fall ska utredas av läkare


Diabetes
En person med sjukdomen diabetes har låg eller ingen förmåga att producera insulin. Detta ämne behövs i kroppen för att kunna tillgodogöra sig blodsockret, som ju är cellernas bränsle.
En diabetiker blir dålig både när blodsockernivån är för hög och när den är för låg.

För en lekman kan det många gånger vara svårt att veta om den drabbade har för högt eller för lågt blodsocker. Därför är det bäst att alltid pröva att ge något sött. Ofta blir det rätt; om inte så spelar det ingen roll att du gett mer socker.

Tänk på att det ska vara "äkta" socker; alltså inga sk lightprodukter.

Ge först t ex druvsocker (Dextrosol), söt saft eller liknande. Så snart personen börjar piggna till måste ni komplettera med t ex mjölk och smörgås eller annat.

Om personen inte piggnar till trots att ni ger socker och mat, måste ni tillkalla ambulans.

Personen ska kunna äta själv; är han så medvetandesänkt att han inte kan detta, ska du inte försöka stoppa något i hans mun. Istället larmar du ambulans.

Kom ihåg att den drabbade inte alltid vill ha din hjälp och det du erbjuder att äta. Detta är dock en del av symtombilden, och du får därför vara envis och bestämd; personen MÅSTE få i sig socker/mat.

Tänk också på att en person med diabetes givetvis också kan drabbas av andra sjukdomsbesvär som inte alls har med hans diabetes att göra. Du får inte låsa dig vid just sjukdomen "diabetes" när du bedömer personens tillstånd.


Andningsbesvär
Andningsbesvär kan bero på flera olika orsaker. Det kan vara hjärtrelaterat, det kan bero på åkomma i lungorna eller luftvägarna, det kan vara psykiskt betingat. Tillståndet är vanligtvis att betrakta som allvarligt, och i de flesta fall gäller tidigt larm 112.

Här är några exempel på orsaker till andningsbesvär:

Astma: Vid ett astmaanfall är det svårast med utandningarna. Den drabbade behöver läkemedel, vilket han ofta har själv. Hjälper inte dessa behöver han hjälp från sjukvården. Är besvären påfallande gäller ett snabbt larm till 112. Patienten kan med fördel stå eller sitta upp. En del tycker att det känns lättare om armarna lyfts upp och vilar mot t ex en stolskant. Sval luft kan vara skönt. Vid svåra besvär kan man hjälpa den drabbade med att stå bakom och försiktigt krama ihop bröstkorgen vid personens egna utandningar.

Allergisk reaktion: Andningsbesvär vid en allergisk reaktion kan vara livshotande, och därför krävs ett snabbt larm. Personen behöver normalt en spruta med adrenalin. Vissa personer med känd svår allergi har en adrenalinspruta i form av en penna med sig. Denna ges vanligtsvis i låret. Svullnad över läppar, tunga och i halsen kan vara viktiga tecken. Om en person med t ex en känd getingallergi blivit stungen, är det viktigt med att snabbt larm till 112.

Hyperventilation: En person som är mkt upprörd kan ibland börja hyperventilera. Detta är inte andningsbesvär i egentlig mening, eftersom personen istället andas för mycket (täta och djupa andetag). Tillståndet kan ofta lösas genom ett lugnt omhändertagande, be personen att endast andas i den takt du räknar. Att andas korta stunder i en papperspåse kan också hjälpa ibland. Här måste man dock vara rimligt säker på att besvären har psykisk orsak. Är det istället en medicinsk orsak bakom hyperventilationen, och personen lider av syrebrist, så kan tillståndet förvärras med en papperspåse.

Ytterligare ett antal orsaker kan ligga bakom andningsbesvär, t ex hjärtbesvär. Oavsett orsak behöver den drabbade nästan alltid komma till en läkare, många gånger med ambulanshjälp. Låt personen själv bestämma om han ska stå, sitta eller ligga. Sittande är dock en fördel. Kom ihåg det lugna bemötandet!

Främmande kropp: Om främmande kropp fastnat i luftvägarna måste denna givetvis avlägsnas. Kan personen hosta så är detta det effektivaste sättet. Om det däremot är helt stopp, och personen inte kan hosta (är tyst) så gäller omhändertagande enligt behandlingsprinciperna för luftvägsstopp (5 ryggdunk + 5 buktryck).


Krampanfall - Epilepsi
Generella kramper (över stora delar av/hela) kroppen kan orsakas av flera tillstånd. Vanligast är epilepsi, men det kan också bero på t ex en skallskada, feber, infektion, förgiftning, stroke eller diabetes.

Kramperna kan man inte häva med annat än läkemedel. Normalt är det larm 112 som gäller, och sedan ska man se till att den drabbade inte skadar sig själv under anfallet. Se till att det finns något mjukt under huvudet, alternativt dina egna händer. Lägg gärna något täckande över bålen, eftersom det är vanligt att kramperna också leder till urinavgång.

Stoppa inte in något i munnen på den drabbade!

Tänk på att det är normalt att andningen är dålig under anfallet, men att denna brukar normaliseras så snart kramperna släpper. Om det inte är långvarigt, behöver du inte göra inblåsningar.

När kramperna avtagit, vänd över personen till stabilt sidoläge (om andningen är normal).


Förlossning
En förlossning är varken sjukdomsfall eller skada. Därför ska mamman i normala fall inte åka ambulans till förlossningsavdelningen.

I de fall en förlossning inte kan undvikas på plats i t ex hemmet, måste du dock larma en ambulans.

Förberedelser
Förbered med att höja temperaturen i rummet, bilen eller där ni nu är.
Ha gärna en varm filt i beredskap.

Det är enklast om mamman har ett halvsittande läge, med benen uppdragna och bar underkropp.
Ring eventuellt upp närmaste sjukhus med förlossningsavdelning för telefonrådgivning med barnmorska.

Förlossningen

När barnen kommit ut
När barnet kommit ut, håll det i framåtlutande läge samtidigt som du torkar det torrt. Om barnet inte börjat skrika inom 30 sekunder, frottera med handduken över rygg o bröstkorg.

Notera tiden när barnet kom ut. Låt barnet börja suga på mammans bröst, vilket stimulerar livmodern att dra ihop sig. Massera eventuellt också nedre delen av mammans mage för att få eventuell blödning att avstanna.