On-line Första-hjälpenskola

 

Denna on-line första-hjälpenskola är till för lekmän, som en hjälp att inhämta grundkunskaper i ämnesområdet första-hjälpen. On-line första-hjälpenskolan är inte ämnad för sjukvården. Den kan inte ersätta en instruktörsledd kurs i första-hjälpen / hjärt-lungräddning. För de läsare som vill få en mer stabil kunskapsgrund på området, rekommenderas en formell utbildning hos en instruktör.

Bröstsmärtor


Bakgrund.
Den kanske vanligaste orsaken till att en ambulans larmas ut, är att någon har fått ont i bröstet. Bröstsmärtor kan orsakas av flera saker; det man oftast tänker på i dessa sammanhang är hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt orsakas av ett hinder i något av hjärtats kranskärl, och den efterföljande syrebristen i hjärtmuskeln orsakar smärta. Tillståndet är allvarligt, dels för att hjärtat kan få permanenta skador, dels för att det också uppstår ökad risk för hjärtstopp i det akuta skedet.
Bröstsmärtor kan även orsakas av kärlkramp, propp i ett lungblodkärl, bråck på kroppspulsådern, sura uppstötningar, revbensmuskelsmärtor, ångest mm. Detta kan vi dock inte veta på plats, utan vi utgår alltid från att läget är allvarligt tills motsatsen bevisats.

Vad gör vi?
Många som får ont i bröstet har haft detta tidigare. Kanske har de mediciner hemma, i form av spray eller tabletter. Fråga om detta, och förslå i så fall den sjuke att ta sina mediciner enligt läkarens ordination. Försvinner inte smärtorna inom de närmaste minuterna, larma 112. Uppmana den sjuke att hålla sig stilla, gärna i halvsittande läge (t ex teve-fåtölj). Det är viktigt att personen är lugn och stilla, för att inte öka hjärtats syrebehov.
Är det första gången personen får ont, vänta inte utan larma 112. Stanna kvar hos den sjuke tills ambulans anlänt.


Stroke/slaganfall


Bakgrund
Stroke kan bero på antingen en propp i ett av hjärnans blodkärl (vanligast), eller en blödning i hjärnan. Symtomen varierar beroende på var skadan uppstår, men vanligt är försvagning/förlamning i en arm, kanske ben. Mungipan kan bli hängande på en sida. Personen kan bli lite oklar. Andra symtom kan vara yrsel eller synförändringar.


Vad gör vi?
Möjligheten att förbättra läkningen beror mycket på hur snart behandling kan påbörjas. Helst bör den drabbade ha inkommit till sjukhus inom 1-2 timmar efter symtomdebut. Därför är detta tillstånd högt prioriterat hos ambulanssjukvården. Under tiden vi väntar på ambulans, se till att den drabbade inte faller och skadar sig, eller kanske klämmer en förslappad arm.


Andningsbesvär


Bakgrund
Andningsbesvär kan ha flera orsaker. Vanligt är hjärtsvikt hos äldre människor. Av någon anledning orkar hjärtat inte pumpa vidare allt blod som kommer från lungorna. Blod samlas därför i lungkretsloppet, och vätska trycks ut i lungvävnaden. Detta leder snart till andningssvårigheter. En annan vanlig orsak är astma, som kan orsakas av överkänslighet eller oro. Andningsbesvär kan också uppstå vid lunginflammation. En mindre vanlig orsak är en propp i ett av lungornas blodkärl.


Vad gör vi?
En astmatiker har oftast mediciner, och vi bör föreslå den drabbade att ta dessa enligt sina läkarordinationer. Om ingen snar förbättring, larma 112. Vid övriga tillstånd larma 112. Kom ihåg att det är mycket ångestskapande att inte kunnas andas ordentligt. Den drabbade ska helst inte ligga ner, eftersom det underlättar att sitta upp. Genom att vi visar ett lugn utåt, kan den drabbade hjälpas att själv behålla lugnet.


Krampanfall


Bakgrund
Vid kramper talar man om två huvudtyper; stort och litet anfall. Litet anfall kan vara endast ett litet lätt ryckande eller spändhet i t ex en arm, ryckande ögonrörelser eller att man ”stannar upp” några sekunder. Stort anfall innebär ryckningar eller spändhet i större delen av kroppen. Orsakerna kan vara flera; epilepsi, förgiftning, skallskador mm.

Vad gör vi?
Ett krampanfall som orsakas av epilepsi (vanligast) är normalt inte farligt. Dock är det viktigt att se till att den drabbade inte skadar sig själv under anfallet. En mjuk kudde/filt eller annat under huvudet är bra. Man kan också skydda den drabbades huvud med sina egna händer. Stoppa ingenting i munnen, då det kan orsaka tand- och käkskador. Är det möjligt, lägg den drabbade på sidan. Anfallet upphör normalt inom några minuter. Larma 112, och stanna kvar hos den drabbade. Lägg gärna en filt/jacka över kroppen, då det är vanligt med urinavgång. Detta känns säkert bättre för den drabbade, om det samtidigt finns flera ”åskådare” på plats. Det är normalt att personen andas dåligt under anfallet, och kanske t o m blir lite blå om läpparna. Detta bättras vanligtvis så snart anfallet upphört.


Hjärtstopp


Bakgrund
Hjärtstopp orsakas oftast av en stor hjärtinfarkt (vuxna). Tillståndet kräver omedelbar insats, i form av tidigt larm och därefter omgående start av hjärt-lungräddning(HLR). HLR lärs bäst hos en utbildad instruktör, som förutom att demonstrera också kan se och korrigera din teknik. Emellertid finns det också självinlärningspaket att inhandla. Dessa är givetvis långt bättre än att inte försöka lära sig alls. Jag råder dock till att gå en formell första-hjälpen/hlr-kurs.

Hjärtstopp hos barn har normalt andra orsaker, främst sekundärt till andningsstopp. HLR-förfarandet är därför annorlunda för barn, och de som arbetar med barn (eller har egna barn) rekommenderas att även gå en kurs i Livräddande första-hjälpen till Barn.


Trafikolycka

Bakgrund
Trafikolyckor kan ge väldigt varierande skadebilder, varför det är svårt att säga exakt hur man ska agera när man kommer till en olycksplats. Chansen att man någon gång kommer behöva hjälpa till vid en trafikolycka är emellertid stor, så det är bra att vara lite förberedd.

Vad gör vi?
Det första vi måste tänka på, är vår egen säkerhet!
Brand? Trafik? Kemikalier? osv osv

Försök att snabbt bilda en uppfattning om vad som hänt: antal fordon, ungefärligt antal skadade samt plats för olyckan. Risker?
Larma 112 och rapportera. Sedan bör vi ta en snabb titt på alla inblandade, för att veta vilka som eventuellt behöver omedelbar hjälp. Börja inte med att gå till de som skriker högst, utan börja istället med de som är tysta och stilla.

Vad vi gör med respektive skadad, beror lite på vad vi har för tidigare kunskaper. Kom dock ihåg att inte flytta på någon skadad, om det inte är absolut nödvändigt. Uppmana dem att vara stilla, och lägg gärna över dem en filt eller liknande. De ska inte äta eller dricka något.
Vänta tills räddningsfordon anländer, och lämna en snabb rapport.

 

Mikael Lundgren

Leg Anestesisjuksköterska

 

Till Första-hjälpenmenyn



Senast uppdaterad
2008-04-26 20:27